(J. Fuller / M. Bergman)

 

Långsamt så vänjer jag mig
Att ordna da'n så den går utan dig
Jag är själv nu
Jag är mig själv nu

Du klev rakt på in i mitt inre
Jag blev så liten i din hand
Men du var mindre du när din mask föll av
Utav allt du gav
Du lever i ett sagoland

Långsamt så vänjer jag mig...

Under din världsvana yta
Är du väl långt mer än ett hav
När du blir äldre du kan du fråga mig
Och jag skall svara dig
Om hur man ger och hur man tar

Långsamt så vänjer jag mig....
Långsamt så vänjer jag mig.....