(E. Riccardi / L. Albertelli / S. Anderson)

 

Aldrig
Vill jag minda mej, hindra mej
Aldrig
Jag vill vara så fri som den vind
Som stryker mot min kind
Alltid
Vill jag äga mej, säga mej
Alltid
Att jag råder och reder mej bra
Och ingen man ska kunna mej bedra
Inte mej!

Aldrig mej!
Aldtig nej!
Jag är fri
Vill så förbli

Bedragen, besviken, bedrövad
Beklagad
Allt detta som blir slutet på
Sagan iblann'
Nej, nej!
Mej underkuvar ingen man
Inte me

Aldrig mej!...

Ingen fär förföra mej, röra mej
Ingen, om jag själv inte vill ha det
Så
Mej rår den stackars mannen inte på
Inte mej!

Alrig mej!...

Frihet jag äger, de vägar jag vandrar
Bestämmer jag själv blott
En kvinna befriad från mannen nu