(B. Andersson / P. Dalle)

Tänk om man vore en tjusig modell
håret i slingor och skor i pastell
Jag skulle gå där så snyggt
och le lite skyggt
när karlarna visslade djuriskt
och styggt

En våning på Gärdet, en man
som var snäll
hummer och ostron vareviga kväll
Jag drömmer mig bort med min
snygge make
men det finns en hake
i dagdrömmens värld

För allt är skenbart som filmen,
enbart en flimrande kort emulsion
En stund av lycka att varda'n smycka
en falsk passion

Ja, allt är skenbart och ömkligen
sårbart, en hägring av en illusion
Men vad ska man göra när varda'n
sjunger på en enda ton

En regissör kanske upptäcker mig
gör lilla jag till en ny Doris Day
Då blir jag som hon;
en lockande gåta
får männskor att gråta tills
filmen tar slut

För allt är skenbart...

Nej väck mig inte nu
jag drömmer
just nu är allt underbart
Försvinn nu inte bort ifrån mig!
Jag måste dansa med dig innan
gryningen kommer. Nu!

Ja, allt är skenbart och ömkligen
sårbart, en hägring av en illusion
Men vad ska man göra när varda'n
sjunger på en enda ton