(B. Andersson / Y. Eggehorn)

 

Sången, den sång som sjöng mig
och alla vägar som en gång bar mig
de tysta timmar som gav mig frihet
var finns de nu, vem ser dem

Träden som kunde tala
och den där vinden som kom
från havet
med alla svalorna under isen
det var en saga

Men det var min och isen smälte
då flög de ut och lyfte himlen
allt det som var mitt hem då
finns här i saknadens rum

Ljuset som steg mot dagen,
det tysta regnet som föll mot marken,
den djupa floden som sökte havet
jag var på väg, jag såg dem

Dagen var min och natten
med alla träden som fångar stjärnor
jag log på klippan som solen värmde:
då var det sommar

Och under taket bodde svalor
som lärt mig flyga genom murar
allt det som var mitt hem då
finns här i saknadens rum