Hon Fick Som Hon Ville

(A. Glenmark)

Den 3:e november!
Så började brevet
som jag fann i förrgår
Ska det växa, som jag anat
Till en välbekant mardröm
En förtvivlan omsluter mig
För hon fick som hon ville...

Oktober
Så plötslig och kylig
Då frosten just besegrat natten
Kanske var det promenaden
Vid havet
i obarmhärtig storm
Som samlade mig
Stärkte mig, närde mig
Men hon fick som hon ville...

Ser jag dig
i närheten av den kvinnan igen
Kan jag föräkra dig
Aldrig mer
Då har du fått se det sista av mig
Jag står för varenda ord
Det är allt jag vill ha sagt

Jag kunde va´trogen den tanken
Att vi är skapta för varandra
Men jag vaknar i en tomhet
Ibland lika kall
Som blå novemberdag utanför
Tycker du det är bra?
Fick du som du ville?

Ser jag dig...

Varför se så sårad ut
Kanske du inte alls räknat med
Att se mig ta ett tufft beslut
Även om allt kommer ut
För mig är ett slut
En början igen
på något nytt
Med eller utan dig

Ser jag dig...